LÄTTARE VAR DET NÄR MAN VAR LITEN.

.
SKOLDAGAR GÅR OCH GÅR MEN KOMMER ALDRIG TILL DÖRREN.
ännu en seg tisdag har passerat och imorrn efter lunch så kan man äntligen säga att veckan är på väg att ta slut. skönt.
idag efter skolan gick jag med min kära vän lydia och julklappshandlade. dock så köpte vi inget, eller jag köpte en men det var inte förrän sekunden innan min buss gick så det blev lite av ett impulsköp. men det kan bli bra det med. denna gången blev det till min underbart söta lillebror. hoppas han blir glad. det tror jag faktiskt.
det är så sjukt kul när man ha köpt något till någon annan som man vet att den personen kommer bli glad över. då blir man ruggigt stolt och lagomt nöjd över att man lyckats. för det är väl ändå det man strävar efter varje jul. det är ju därför man spenderar så mycket tid och pengar vareviga december. för att man ska hitta den perfekta julklappen till varje enskild person. och oftast är det kring tio pers man ska köpa till. inte konstigt att det ytar sådan tid.
lättare var det när man var liten. då det räckte med en teckning eller en virkning att ge till varje person. inte konsitgt att man var klar med alla julklappar i september. FUSK.
.
och skulle man säga det här till sina föräldrar så skulle de flesta svara att det skulle räcka med en teckning nu också. men helt seriöst. det är inte sant. för det är inte gulligt längre att komma med en egenmålad teckning och ge. inte om man är över elva. för då förväntas man ha utvecklats under åren. och då visar man ju motsatsen om man då kommer med ett papper med en massa färgglada streck på som föreställer en huvudfoting.
om det ändå vore så enkelt.
.
tack och hej leverpastej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0