.
HÖSTEN KOMMER SNART. Det går med vindens fart. Ja. Det gör det sannerligen. Det går nästan för fort. Hinner typ inte se något av något innan det försvunnit. Sommaren är tyvärr. Hur mycket man än inte vill inse det så är det faktiskt så. ATT. Sommaren är i stor sätt över och hösten börjar tränga sig på. Höstjackor och höstfärger börjar synas i affärer. Björklöven börjar smått skifta från grönt till knallgult. det är blå himmel, solen skiner, det är kall och frisk luft överallt. Mössor börjar värma öronen och vantar blir använda. Är det så att hösten är här. JA.
Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. För jag vill inte att sommaren ska försvinna men samtidigt så är jag väldigt taggad på hösten ändå. Av olika anledningar. Gymnasiet ska man börja så det är ju en väldigt stor grej enligt mig. Men sen så bara hösten över huvudtaget. Höstens fäger. Höstens mode. Kläderna. Stickade Halsdukar. Många balndningar färger. Flera lager. Skinnstövlar. Snörade kängor. Löven. Skallrande tänder. Tänd brasa och tjocksockar. JAPP. Höstinspirationen pirrar i mig. Lite fjärrilar i magen närmare bestämt. Kan man känna så för något annat än den man älskar. Jag tror nästan det.
För nu när jag tänker på allt så blir jag så glad på något sätt.
Visst kommer det finnas väldigt många saker som kan dra ner det lyckliga. Som att Julia inte kommer finnas här och dela lyckan med. Men man ska inte alltid tänka på det mindre lyckliga. För hur sorgsen man än är så är det viktigt att tänka på att det är tillåtet att vara lycklig och glad ändå. Även om det är svårt.
.
De här bilderna tog jag och julia för några höstar sedan. Det var nog i slutet av hösten för jag minns hur det hade blivit frost på löven. Det var så kul. Det är alltid lika kul att ta bilder med JULIA. Vi brukar bara få något ryck lite då och då och ta på ossnågra kläder och ta lite kort. MYS. Nu blir det ju inte några sådana kort på ett tag. Men sen så blir det många när vi ses igen.
.
tack och hej leverpastej.
.