EN HAND I HIMLEN.






.
IGEN så är vi hemma. Efter knappt tre händelserika dagar nere i söder. Hos vår underbara mormor, eller mamma eller svärmor som hon också är.
Det var en fruktansvärt lång resa den här gången kändes det som. Jag satt så otroligt obekvamt. Jag vet förstås inte om jag någonsina har suttit/legat bekvämt i bilen i flera timmar någon gång. Men den här gången så var det föskräckligt. Jag fick typ panik. BLÄ.
.
Men nu är vi hemma och jag tänkte visa och berätta lite om gårdagen.
Det var ju min morfars begravning. DEN började klockan tolv och det var väldigt fint. En mycket vacker begravning.
Och nu har vi sagt farväl till Gösta som älskad person på jorden. men hans finns ändå alltid i våra hjärtan lika älskade. Det var fina blommor av olika sorter upplagda fint runt kistan som stod mitt i rummet. Blott en dag ett ögonblick i sänder och tryggare kan ingen vara spelades medan tårarna trängde sig på.
Vi hade minnestund och delade med oss av våra käraste minnen med Gösta. Fantastiskt att höra andra personer berätta så mycket gott om någon som ligger en själv väldigt varmt om hjärtat. Det var en väldigt fin stund ändå med tanke på omständigheterna.
Sov gott Gösta. Som det stod på en av buketterna.
.
Efter begravningen skulle vi hela familjen tillsammans med mormor gå ut och äta. Men innan så gick jag och Julia lite I Örebros stad mellan gallerior. Lite olika saker fick följa med hem i påsar. Så nu är pengarna nära på slut. Men nya saker får fylla ut garderoben. Jag visar imorrn. 
.
nu lite bilder.
.
tack och hej leverpastej.
.









.
DE här personerna är lite släkt på mamma sida. Bland annat våra tremeningar/sysslingar. De träffar man verkligen inte ofta så det var kul. Även om det nu inte var av en lycklig anledning.
.



Kommentarer
Postat av: zeibrant

Va´fint du skriver om Gösta! Mormor Ingalill är så glad för dig!

Jättefina bilder! Förstår att det blev en fin dag i onsdags trots allt. Skulle tro att det blev ungefär som när vi möttes på farmors begravning, bl a få träffa och försöka umgås med en del av släkten som man ju kanske inte träffar annars.

Zeibrant

2010-08-13 @ 09:16:23
Postat av: Anonym

tack Cornelia för bild och text. kram

2010-08-13 @ 21:09:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0